Leda digitalisering

Jag har dragit igång Skolverkets kompetensutveckling Leda digitalisering för förskolechefer, biträdande förskolechefer och verksamhetschef. 

Leda digitalisering är ett processtöd för skolledare och huvudmän att inventera den egna verksamheten samtidigt som det ger ökad kunskap om digitaliseringens möjligheter på organisationsnivå.

Modulen består av sex delar:

1. Digitalisering samhälle och skola 
2. Digitalisering och ledarskap
3. Effektkedjan
4. Digitalisering och undervisning 
5. Digitala ekosystem
6. Utvecklingsplan

Vi har gått igenom de tre första och så här långt känns det som ett superbra material. I tisdags jobbade vi med effektkedjan. 

”Effektkedjan är ett bärande element i både planering och utvärdering och fungerar som ett verktyg för att tydliggöra huvuddragen i en verksamhet, från de resurser som olika aktiviteter behöver till vilka resultat och effekter som ska åstadkommas. Effektkedjan beskriver den tänkta kausaliteten mellan aktiviteter å ena sidan och resultat och effekter å den andra, det vill säga den förändring som insatserna eller verksamheten ska åstadkomma. Effektkedjan underlättar kommunikationen och utgör också ett mycket viktigt underlag för utformning av indikatorer som kan vara en viktig del av utvärderingen eller uppföljningen av en verksamhet.” (Skolverket)

Vi jobbade fram två effektkedjor på förskolans digitalisering 2021. Vilka effekter vill vi ha då, vilka resultat måste vi ha uppnått för att nå det effekt vi önskar. Vilka aktiviteter måste vi göra (och sluta göra) för att nå de resultat vi önskar och vilka är våra resurser. Arbetet var energifyllt, kreativt och vi jobbade i ett ganska högt tempo. En reflektion vi gjorde i efterhand var att inte slarva med att reda i begreppen effekt och resultat. Det är lätt att ta för givet att vi vet vad de innebär, men under arbetets gång märkte vi att det fanns olika tolkningar vilket försvårade arbetsprocessen något. 

Nu ska alla göra effektkedjor i sina enheter och jag ser fram emot att få ta del av dessa längre fram. 

Digitalt berättande

Härom kvällen hade hela Finningeenheten workshop i digitalt berättande. Jag har haft den workshopen flera gånger tidigare, men då för ganska små grupper. Den här kvällen var det femtio personer som skulle ta del av föreläsning och workshop i fyra olika stationer. Det krävde sin planering och logistik, men vi fick ihop det väldigt bra! 

Kvällen började med att jag hade ett kort föredrag om digitalt berättande där jag visade bilder och gav exempel på digitala verktyg som passar bra just för digitalt berättande. Sedan fick de gå ut i grupper och ta en bild med wifi-mikroskopet. Den bilden skulle de arbeta vidare med i de fyra stationerna vi ställt iordning. En kort beskrivning av stationerna:

Lera och app: Här fick deltagarna gestalta sin bild i lera och i appen Anymaker där man gör 3D-modeller som liknar leran ganska mycket. 3D-modellen projicerades på väggen. 

Rita på foton: Här fick man rita på den foton i datorn. Förskollärarna har nyligen fått nya datorer och vi ville visa en funktion som de kan använda tillsammans med barnen. 

Liten scen: Vi hade ställt fram små scener och material att använda för att kunna jobba vidare med sin bild. Scenen filmades med paddan och projicerades på väggen. Den här stationen går ju precis lika bra att jobba med utan digital teknik, men den blir ett tillägg. Det är enkelt att byta ut bakgrundsbilden och förändra scenen i takt med berättelsen. 

Ljuslabbet: Slutligen så hade vi ett rum med mängder av vitt byggmaterial i alla möjliga former. Där fanns kartonger, tyger, galler, rör och ljusslingor. Med snören i taket att hänga tyger på blev det möjligt att skapa en värld att gå in i – utifrån bilden de tagit. Här var det sådan kreativitet hela kvällen! Det skapades de mest fantastiska miljöer som förstärktes av bilderna som projicerades. 

Jag har inspirerats av Skolverkets material om digitalt berättande. 

 

 

Den här bloggen…

SÅ många gånger som jag bestämt mig för att radera den här bloggen för gott! Men varje gång har jag börjat läsa inläggen, framförallt de från långt tillbaka i tiden, och då går det liksom inte att radera den. Det här har blivit ett tidsdokument för mig, en viktig del av den utvecklingsresa jag har fått vara med om tillsammans med en massa andra människor i förskolorna i Strängnäs kommun. 

När jag vill radera den är det för att jag tycker att inläggen känns pinsamma och daterade, men det är väl lite så det är med just digitalisering; allt sker i en rasande fart och det som var nytt och spännande ett år är gammalt redan nästa år. Å andra sidan spelar det inte så stor roll om det är gammalt eller nytt så länge det fungerar. Så jag har bestämt mig för att låta bloggen finnas kvar lite till, och eftersom jag ska ha den kvar ska jag även sköta om den och skriva lite. 

Och så är det det här med namnet på bloggen. Förskolepadda kändes lite kul 2011, men nu.. äsch, det var ju då. Den får heta Förskolepadda lite till. Så, välkommen till min gamla blogg som ska få nytt liv!

Återbruk och digital teknik

Jag har varit med och byggt upp ett kreativt återvinningscenter här i Strängnäs. I dess nuvarande form riktar det sig endast till kommunal förskola, men min förhoppning är att det ska växa mer än så.

Återverket, som vi kallar det, är en plats dit man kan komma och hämta inspiration, uppleva, få prova på olika typer av material, få testa sina tankar och idéer. Man får även ta med sig visst material tillbaka till förskolan. Vi öppnade i början av april det här året och jag märker att många av våra besökare reagerar på att hur vi presenterar material har stor betydelse. Det kan vara att det är sorterat efter färg, form, typ av material osv. Det är stora mängder av allt vilket också tycks bjuda in och locka.

En del av Återverket är det vi kallar ljuslabbet. Där är tanken att man ska kunna undersöka, utforska och experimentera med materialet tillsammans med ljus, skuggor, kontraster och digital teknik. Här finns ljusbord, overhead, olika slags belysning, paddor och projektorer mm att använda sig av.

Del av ljuslabbet

Jag är mycket förtjust i Wi Fi-pucken, ett mikroskop som kopplas trådlöst till iPad. Det förstorar riktigt bra och behåller skärpan. Det är litet, lätt och behändigt att ha med sig ut och man kan dessutom ansluta upp till femtio enheter till det. Effekten blir slående när man ansluter paddan till projektor och man på så sätt kan förstora ytterligare och komma riktigt nära!

Torkad apelsin och physalisblad på ljusbordet

Nyligen undersökte en barngrupp torkade apelsinskivor och sådant de hittat i naturen. De lade sakerna på ljusbord och genom ljuset som bröt igenom förstärktes strukturen, mönster och nyanser. De tittade närmare med förstoringsglas och sedan med Wi Fi-pucken som var ansluten till projektorn, vilket gjorde att fler kunde se och upplevelsen av att komma så nära blev nästan svindlande!

Det man ser i Wi Fi-pucken kan man ta bilder av eller filma, vilket också blir spännande material att jobba vidare med. Här kommer digital teknik till sin fulla rätt, tycker jag. Att använda den för att utforska, fördjupa och utveckla upplevelser. Med tekniken kan man skapa förändringar i materialet genom att använda olika appar och filter. En balans mellan det som faktist är och det man manipulerar med teknikens hjälp. Det blir fantasifullt och estetiskt spännande.

Här om dagen hade vi projektorn på i ljuslabbet med kalejdoskop projicerat. Barnen som var där upptäckte genast skuggeffekten som uppstod då de ställde sig framför projektorn och deras skugga växte fram över väggen. Upptäckter, utforskande och estetiska lärprocesser i en spännande miljö där digital teknik är en naturlig del bland åkerbruksmaterial, naturmaterial och nyfikenhetens drivkraft! Gillar! 🙂

/Sarah

Cloud QR

Jag brukar inte tipsa om appar så ofta, men ibland hittar man ju nåt som man bara måste skriva om! Den här gången är det Cloud QR jag fastnat för. Den är så vansinnigt enkel att använda och det gör det så kul! Med denna app kan man göra QR- koder av ljud, foton (både från bildbiblioteket och kameran) och text. Man kan få sina koder i olika färger och det är lätt att spara dem så man kan använda dem på olika sätt.

När man gjort en kod av en webbadress, t.ex. en YT-länk kan man kolla på klippet direkt i appen, vilket är bra för då slipper man relaterade klipp som man kanske inte vill att barnen ska kunna välja på.

(Testa gärna koden för ett av mina fina sommarminnen från 2014 😉)

Filerna laddas upp till molnet, så man måste vara vaksam på vilka bilder och klipp man använder.

Förra veckan besökte jag en förskola som använder sig av QR-koder en hel del. På väggarna satt många koder som länkade till klipp med koppling till b.la. matte, naturvetenskap och teknik. De kände inte till appen, och blev väldigt taggade när de fick testa den och kom genast på vad de kunde använda den till.
/Sarah

Studiebesök

I torsdags hade vi tillsammans med Caperio bjudit in till studiebesök här i Strängnäs. 15 personer från 5-6 olika kommuner var här och det var jättekul att så pass många ville komma till oss!

Jag berättade om hur det kom sig att vi valde just Förskoleappen, hur vi har organiserat för att alla ska ha goda förutsättningar att komma igång så smidigt som möjligt med appen. Men framförallt berättade jag om mina tankar kring hur Förskoleappen kan bli ett verktyg för kvalitetsarbetet.

Jag utgick från avsnittet Uppföljning, utvärdering och utveckling i läroplanen (Lpfö98/10). Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2012:07 visade att samtliga av de då granskade förskolorna behövde utveckla sitt kvalitetsarbete, och att detta ofta var kopplat till dokumentation och uppföljning. Man såg att det dokumenteras mycket i förskolorna, men man ser inte hur dokumentationen kan användas.

Min tanke är dels att Förskoleappen kan användas på så sätt att man lättare får syn på barnens intressen, vilka frågor de ställer sig och vad de håller på med. Jag tror även att den kan förenkla genom att man försöker samla så mycket som möjligt på samma ställe, och jag tror att man kan få syn på hur dokumentationen kan användas. Men det kräver att man funderar kring vilken typ av inlägg man gör och hur man använder dem. Pedagogisk dokumentation kräver en professionell inställning och att man vill och vågar granska sitt eget och andras arbete. Det är inte helt enkelt och jag tror inte det finns något dokument eller någon app som kan göra jobbet åt oss. Men det finns verktyg som kan hjälpa oss att få syn på viktiga händelser, och att få möjlighet att reflektera över det som sker på förskolan. Jag ser Förskoleappen som ett sådant verktyg allt mer.

Innan sommaren kom en större uppdatering med flera funktioner som ger bättre förutsättningar för reflektion och kollegialt lärande. Det är dessa uppdateringar som fått mig att tänka kring hur vi kan föra in de dokument vi tidigare använt för planering och uppföljning in i Förskoleappen.

Efter min genomgång åkte vi vidare till förskolan Skogsbacken. Där berättade Bella (förskollärare på Skogsbacken) om hur de använder Förskoleappen, men även en del om hur de jobbar med digital teknik över lag. Innan sommaren släppte de en grupp blivande sexåringar som använde digital teknik med självklarhet. Barnen gjorde ofta film (Puppet Pals och iMovie) och ordnade filmvisningar på eget initiativ och de gjorde böcker i My Story. Idag jobbar Bella och hennes kollegor med treåringar och nu håller barnen på att bekanta sig med möjligheterna som den digitala tekniken innebär. Ett sätt att börja är just att göra film i Puppet Pals, berättade Bella.

Vad jag hade önskat att vi hade mer tid så att jag fick höra hur de som besökte oss jobbar med/ tänker kring Förskoleappen. Jag gillar erfarenhetsutbytet!

Tack ni som var med för en rolig eftermiddag! 🙂

/Sarah

Förskoleappen

Då förskolans läroplan reviderades 2010, tillkom ett helt nytt avsnitt som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling. Kravet på att systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten skärptes och det blev viktigt att hitta ett sätt för pedagogerna att möjliggöra det utan att det skulle ta allt för mycket tid.

När vi tittade efter ett IT-system för det så ställde vi som krav att det skulle vara så pass enkelt och intuitivt att det skulle kunna användas i verksamheten – tillsammans med barnen.

Förskoleappen är ett bra verktyg för både vårdnadshavare, förskolans pedagoger och för barnen. Några exempel som jag kan se – kopplat till förskolans styrdokument, är följande:

Vårdnadshavare

Vårdnadshavarna får större insyn i förskolans verksamhet. De får bättre kännedom om förskolans mål och hur man arbetar med t ex matte, kompisrelationer eller språkutveckling. På så sätt kan de också få möjlighet att påverka verksamheten.

”Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.” – Lpfö98/10

”Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.” – Lpfö98/10

Pedagoger

För pedagogerna är det ett verktyg som förenklar dokumentationen, samtidigt som den hjälper dem att sortera bland verksamhetsmål och projektmål, vilket är till god hjälp vid reflektioner och utvärdering samt vidare planering.

För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.

”Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.” – Lpfö98/10

Barn

För barnen kan Förskoleappen innebära att de på ett enkelt och lättillgängligt sätt kan vara delaktiga i dokumentationen, och de kan få syn på sina lärprocesser. Förskoleappen kan fungera som en värdefull länk mellan förskola och hem. Med bilderna får barnet stöd att minnas, och kan berätta vad han/hon gjort under dagen på förskolan.

”Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara.” – Lpfö98/10

Förskolechef

Som förskolechef har man bl.a. ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Genom att kontinuerligt logga in i Förskoleappen och ta del av inläggen får man som chef en bred bild av pågående processer och projekt på avdelningarna. Förskolechefen kan lätt se hur pedagogerna arbetar med uppsatta mål och hur de följs upp. Inläggen skulle kunna vara en del i underlaget på ett medarbetarsamtal ,där pedagogen kan visa och berätta om sitt arbete med stöd i inläggen.

 Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i för­ skolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i en­lighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet.”

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan vi började använda Förskoleappen. Innan sommaren gjorde vi en enkätundersökning där pedagogerna fick svara på frågor kring bl.a. hur Förskoleappen lever upp till deras förväntningar, och om de anser att den underlättar deras arbete eller ej. Svaren var över lag mycket positiva. I samma veva kom en större uppdatering som bjöd på en rad förbättringar. Nu kan vi bl.a. lägga in fler bilder i ett inlägg, lägga in egna projektmål och så finns en väldigt bra filtreringsfunktion. De nya funktionerna öppnar upp för nya användningsområden, som går helt i linje med våra tankar om dokumentation, uppföljning och utveckling av förskolans verksamhet.

Alla våra kommunala förskolor använder Förskoleappen, och vi har en sk. superusergrupp med en eller flera representanter från varje förskoleområde. Denna grupp träffas en gång i månaden och diskuterar bl.a. praktiska frågor och rent pedagogiska frågor. Den gruppen fungerar även som ett stöd ute på enheterna och fyller därmed en viktig funktion.

Några frågor och svar kring Förskoleappen hittar du på Strängnäs Kommuns hemsida.

/Sarah

MaKey MaKey

Jag har köpt in några MaKey MaKey till förskolan. Hade sett sådana på nätet och var nyfiken på om det kunde vara något för oss. Det är som en liten platta som gör så att vad som helst kan bli en handkontroll eller mus.

Den ser inte mycket ut för världen, och min första tanke var att det här kommer jag aldrig fixa, med alla dessa sladdar! 🙂 Men det var enkelt! Bara att koppla den till datorn via USB, krokodilklämmorna till MaKey MaKey:n och till det man vill använda att spela på. En krokodilklämma kopplad till MaKey MaKey:n måste du hålla i för att den ska bli jordad. På hemsidan finns mer information, inspiration och mjukvaran. Där kan man välja på bongotrummor, piano och några spel. Kollar man runt lite på hemsidan eller på YouTube hittar man riktigt häftiga grejer, och här är det bara fantasin som sätter gränsen!

Vi testade att spela på frukt, grönsaker, godis, blommor, oss själva och mycket mer.

Det är som trolleri! Det funkar riktigt bra och det blir en stor ”Wow-faktor” hos både stora och små.

Se ett filmklipp på när vi testar:

/Sarah

Programmering i förskolan

Ni som följer min blogg vet att jag varje termin anordnar en IKT-workshop för pedagoger här i Strängnäs Kommun. Workshopen brukar vara på olika teman, som geocaching, film, dokumentation, språk och kommunikation. Denna gång handlade det om programmering och hur man kan introducera det redan i förskolan.

20 barnskötare och förskollärare träffades på Skogsbackens förskola och fick en introduktion i programmering. Därefter fick de prova enkla programmeringsappar och robotarna Bee-Bot, Blue-Bot och Dash & Dot.

Det var mycket skratt och kreativitet när pedagogerna byggde banor och tävlade med robotarna.

– Jag ser jättemycket matematik i det här, menade Susanne Karlsson som är Förskollärare och handledare i matematiklyftet. Det är att lokalisera, föra och följa resonemang, tänka strategiskt och att beräkna avstånd.

Jag håller med, och jag ser programmering som ett naturligt steg i den digitala utvecklingen. Vi har haft datorplattor i förskolan sedan 2011 och hela tiden jobbar vi för att de ska bli ett komplement till det material som redan finns i förskolan. Den digitala tekniken ger oss helt nya möjligheter att göra saker som tidigare varit väldigt tidskrävande eller svåra.

Programmering lär barn förstå att det behövs ett kommando, en instruktion, från människan för att datorn eller roboten ska göra som vi vill, och på så sätt tränar barnen  både sin kreativitet och problemlösningsförmåga.

Jag har köpt in ett antal robotar med tillbehör som pedagogerna kan låna och använda i barngruppen. Efter workshopen lånades alla robotar ut, så nu kommer många barn i våra förskolor få prova på att programmering. För nybörjaren och de yngre passar Bee-bot väldigt bra. Blue-bot kan vara ett alternativ till nästa steg, eftersom den även går att styra via iPad. Dash & Dot är mina personliga favoriter och med dem finns inga begränsningar! Jag köpte in Dash & Dot Wonder Pack där man förutom robotarna, även får med en mängd tillbehör som gör leken med robotarna än mer kreativ och lustfylld.

Workshopen avslutades med att pedagogerna samtalade om hur de kan knyta programmering till andra målområden i förskolan. De gav varandra tips på hur man kan använda hela kroppen i det datalogiska tänkandet. Barnen kan leka robotar och ”programmera” varandra, man kan prova dansprogrammering och mycket mer. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Datorer är en så stor del av våra liv, så det känns naturligt att barn får fundera kring hur de fungerar, fast på ett mycket enkelt och lekfullt sätt, förstås!

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar” – Läroplan för förskolan 98/10

/Sarah

Programmeringsappar

Det finns rätt så många appar att använda för enkel programmering. Många av dom är svåra för förskolebarn, tycker jag. Men jobbar man tillsammans så funkar det ju bättre!

Här är några av de appar som jag ändå tycker passar i förskolan: