Förskolepadda

Tankar om digital teknik i förskolan

Varför digitala verktyg i förskolan?

I förskolans historia kan man urskilja två väsentliga utvecklingslinjer; en social inriktning med fokus på välgörenhet och den andra inriktningen som har lagt större vikt vid verksamhetens pedagogiska sida (Simmons-Christenson 1997, 10). Jag tror att pedagogers förhållningssätt ser väldigt olika ut beroende på vilken utvecklingslinje man känner starkast för. Vidare tror jag att detta kan leda till att förskolan riskerar att bli en slags skyddad värld, en frizon i negativ bemärkelse, där man inte tar hänsyn till den värld som barn idag växer upp i, och till de erfarenheter de faktiskt har med sig när de kommer till förskolan. Dagens föräldrageneration (och med dessa många pedagoger i förskolan) har i efterhand fått lära sig hur Internet fungerar, till skillnad mot dagens barn som växer upp med Internet och digital kommunikation som en integrerad del av deras liv. Detta kan medföra att föräldragenerationens pedagoger, och äldre generationer som inte haft Internet alls under större delens av sitt vuxna liv,  överför sina tidigare idéer till nya medier. Det kan innebära att vuxna resonerar som att ”Så här har vi alltid gjort och se så bra det har gått för oss”. Men vi vet idag att barn har en mycket större utvecklingspotential än vad vi trodde på t ex 1960-talet (Enochson 2007, 19).

Den tekniska utveckling som skett under det det senaste årtiondet innebär naturligtvis en rad förändringar i hur vi ser på framtidens utbildning. Barn och ungdomar måste utveckla nya kompetenser för att kunna söka och värdera information, men även att kunna sortera i det enorma informationsflödet (Alexandersson, Linderoth & Lindö 2001, 23)

Under mina år som IKT-pedagog i förskolan har jag mött tre farhågor som ofta kommer fram i samband med digital teknik. Först är det skärmtiden. Man menar att barnen sitter så mycket vid skärmar hemma, så det ska vi befria dem från på förskolan. I en debattartikel från Ny Teknik skriver småbarnsföräldern Steinar Aadnekvam ”Jag vill hävda barnens skriande behov av att upptäcka livet. De ska tugga smågrus, springa i en skogsglänta och skrapa upp knäna, lära sig att möta varandra med respekt och lika värde, upptäcka konsten – att rita, sjunga, dansa och allt annat som gör oss till människor.”

Jag tycker också att barn ska få upptäcka livet, springa i skogen och lära sig att respektera varandra. Den pedagog som säger att barn inte ska vara ute och uppleva naturen och omgivningen med alla sina sinnen finns inte. Men det är heller ingen som har sagt att barn enbart ska sitta inne vid en skärm! Det är inte antingen eller! För mig handlar det inte längre så mycket om skärmtid, utan snarare om vad det är barnen gör vid skärmen. Med öppenhet och nyfikenhet ser man som pedagog så mycket mer än ”bara” spel. De sätt jag som pedagog ser på och förhåller mig till människan, kunskapen och samhället styr valet av perspektiv och förhållningssätt till den pedagogiska praktiken, mer eller mindre medvetet (Johansson & Pramling Samuelsson 2003, 105).

Jag brukar likna vårt uppdrag kring barn och IKT vid en verkstad eller ateljé på förskolan. För att barnen ska kunna använda sig av allt material som finns i verkstaden behöver dom få lära sig hur materialen fungerar, dess egenskaper. Först då kan barnen som bäst ta dem till sig och kombinera dessa med varandra och få fram spännande resultat. Då vi använder digital teknik som ett pedagogiskt verktyg med barns kreativitet och uttryck i fokus blir det ett mycket kraftfullt redskap som ger oss helt nya möjligheter. Enligt forskning på området är det främst pedagogens uppfattning om lärande och kunskap som påverkar hur den pedagogiska verksamheten utformas. Inte tillgång till eller användning av teknik (Alexandersson, Linderoth & Lindö 2001, 15)

Den andra farhågan som man möts av är att barnen blir stillasittande. ”Kroppsvikten ökar genomsnittligt med 1 kg per timmes dagligt tv-tittande hos barn. Det beror inte bara på att barnen rör sig mindre, utan också på att barnet framför en tv-skärm inte känner någon naturlig mättnad, utan fortsätter att småäta. Tv-reklam för hamburgare, läsk etc gör inte saken bättre” (Lagercrantz 2013). Men vi får inte glömma att vi i förskolan använder digital teknik på ett annat sätt än vad man vanligtvis gör hemma. Ofta kopplar vi iPaden till projektorn vilket ger en helt annan upplevelse och återigen nya möjligheter. Då vi är ute i skogen på skattjakt med QR-koder, geocachar eller dansar till kinesisk akrobatik på YouTube så är vi allt annat än stillasittande.

Den tredje farhågan är att barnen idag är så mycket inomhus. Men det är vi inte på förskolan. Vi är ute så gott som varje dag, i alla väder. Jag har fått berättat för mig om en förskola där man jobbat med temat fåglar under väldigt lång tid. Barnen hade studerat fåglar på många olika sätt och i många uttryck. En dag tog de iPaden med sig ut i skogen och satte sig under en gran med appen KRAX. I den spelade dom upp fågelljud, och efter en liten stund fick de svar av en fågel i skogen. Barnen lyssnade spänt på hur fåglarna kommunicerade med varandra och till slut fick barnen även syn på fågeln högt upp i ett träd. För mig är det ett fint exempel på att digital teknik kan ge oss nya möjligheter och att det finns med som ett komplement, som ett redskap att använda i olika situationer.

Det finns flera delar i förskolans läroplan som styrker användandet av digital teknik i förskolan, bl a:

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lpfö 98/10, 6)

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal­ och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multi­ media och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning (Lpfö 98/10, 7)

De som är motståndare till digital teknik i förskolan fick kanske mer vatten på sin kvarn då barnläkaren Hugo Lagercrantz uttryckte sin oro i en debatt i SVTs Aktuellt i oktober 2012. Han hade tre invändningar mot att surfplattor används av små barn. Det första var att det fragmenterar uppmärksamheten. ”Vi är omgivna av iPhones och iPads som plingar och det försämrar vår koncentration”. Det andra var att surfplattorna förvrider barnens uppfattning om naturen. ”Ska man se en fjäril på en iPad? Barnen kommer inte att gå ut och lyssna på hur fåglarna låter på riktigt. Det tredje är att det tar tid från den spontana leken. ”Istället ska de titta på nån Disneyfilm med en massa våldsscener.” I Läkartidningen skriver Lagercrantz ”Det finns inga bevis för att surfplatta och dylikt stimulerar små barns intellektuella utveckling, men inte heller för att det är direkt skadligt. Däremot stjäl det tid från barnens naturliga lekar, fantasi­drömmar och samvaro med föräldrar, syskon och lekkamrater” (Lagercrantz 2013)

Lena Gällhagen som är skolutvecklare i Nacka, deltog i debatten och kontrade bl.a. med det som jag tror att många pedagoger tänkte i samma stund då de hörde Lagercrantz uttalande, att ”I förskoleverksamheten görs det inte på det sättet. Vi har oerhört kompetenta förskollärare som jobbar med det här.”

I Statens medieråds rapport Ungar & medier 2012/13 står att det vi kallar nya medier är för många idag helt integrerade delar av vardagslivet. Särskilt gäller det barn och unga som växt upp med dem och som tar dem mer eller mindre för givna. Att vara online håller på att bli ett normaltillstånd och brist på mobiltäckning eller wifi är snarast ett irriterande undantag. Allt fler barn och unga tillbringar också allt mer tid med olika onlineaktiviteter och – framför allt – användarna blir allt yngre. Den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning, d.v.s. den ålder då mer än 50 % av barnen använder internet, var 2005 nio år. Idag är den tre år.

Statens medieråd har även sajten MIK-rummet. MIK står för Medie-och informationskunnighet. Sajten är tänkt som ett stöd för vuxna kring barn och ungdomars medie- och informations-kunnighet. I MIK-rummet används begrepp som  ”Det nya medielandskapet” och man menar att det nya medielandskapet ”kräver nya kunskaper och förmågor.” Barn föds in i ett digitalt samhälle och för dom är det självklart och naturligt. Det är det inte för alla i vuxenvärlden, vilket kan uppfattas som en slags kulturkrock mellan generationerna. Men trots det kan vi inte bortse från det faktum som råder: att digital teknik används flitigt redan av de yngsta barnen i förskolan. Detta ställer krav på utbildning, tid för reflektion och utveckling.

I lärarhandledningen till materialet Nosa på nätet läser jag ”Att vara en duktig användare är inte detsamma som att vara mediekritisk eller mediekunnig. Redan i förskolan kan de första enkla samtalen om källkritik påbörjas med barnen. På samma sätt som barn får lära sig hur de ska uppföra sig i trafiken måste de lära sig hur de ska uppföra sig på internet.” (s.5) Det får mig att tänka på den gång då en tvåårig flicka var ute på förskolans gård och filmade med iPaden. Hon frågade alla barn som kom i hennes väg om hon fick lov att filma dom. Redan på förskolan kan vi visa och prata med barnen om att det är viktigt att fråga om lov innan man tar en bild eller filmar någon. Att vara lyhörda och respektera varandra.

Sammanfattningsvis så menar jag att det är viktigt att vi pedagoger är tydliga inför föräldrar (och kollegor) med hur och varför vi använder digital teknik i förskolan. För en förälder som kanske inte har någon pedagogisk utbildning kan det vara svårt att föreställa sig att man faktiskt kan använda digital teknik pedagogiskt. Att tekniken kan vara ett komplement och inte konkurrera ut skogsutflykterna, rörelsen, musiken, skapandet eller något annat i verksamheten, det måste vi visa genom att koppla goda exempel till vårt uppdrag – till läroplanen.

Det är alldeles självklart att vi ska använda digital teknik i förskolan, och vi ska göra det med nyfikenhet, lust och glädje. Vi ska göra det med reflektion och eftertanke och vi ska göra det med kunskap.

Källförteckning

Aadnekvam, Steinar. 2012. Förskolan ska vara en frizon. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3589342.ece

(Hämtad 2014-09-06).

Alexandersson M., Linderoth J., Lindö R. 2001. Bland barn och datorer. Stockholm: Studentlitteratur.

Enochson, Annbritt. 2007. Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber.

Johansson E., Pramling Samuelsson I. (red.). 2003. Förskolan – Barns första skola! Stockholm: Studentlitteratur.

Lagerchranz, Hugo. 2012. Aktuellt Nyhetsdebatt: Surfplattor i förskolan (TV-program). Stockholm: Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/barnlakare-varnar-for-surfplattor

Lagercrantz, Hugo. 2013. Mycket tid framför skärm splittrar barns liv. Läkartidningen. Nr 1-2 volym 110: 16-17.

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/19078/LKT1301s16.pdf (Hämtad 2014-10-27).

Simmons-Christenson, Gerda. 1997. Förskolepedagogikens historia. Stockholm: Natur och Kultur.

Skolverket. 2011. Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2011. Nosa på nätet – de första stegen mot ett vaket nätanvändande (lärarhandledning). Stockholm: Skolverket och Statens medieråd.

Statens medieråd. 2013. Ungar & medier 2012/13.

http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.pdf (Hämtad 2014-09-06).

Statens medieråd. 2014. MIK-rummet. http://mik.statensmedierad.se (Hämtad 2014-09-06).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: