Funderar..

..och reflekterar vidare kring olika begrepp. Frågorna kommer från ett arbete jag gjorde nyligen i kursen ”Digitala verktyg i förskolan” på Linnéuniversitetet.

Begreppet multimodalitet

Elm Fristorp & Lindstrand (2012, s.39) beskriver att begreppet multimodalitet uppmärksammar det faktum att flera teckensystem kombineras i kommunikation. Förutom det vi säger med ord använder vi oss av gester, blickar ljud och beröring i kommunikationen. Min uppfattning av begreppet är att koppla samman olika teckensystem men även uttrycksformer som bild, foto, musik, form i ett pedagogiskt syfte. Det handlar om att få syn på barns kunskap och lärande.

I varje översättning från ett språk eller ett uttryck till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas: ett träd som görs i lera eller ståltråd och papier-maché gör att barnen förstår nya aspekter av vad ett träd kan vara. Kunskap uppstår tillsammans med de olika materialen och i översättningarna mellan materialen (Palmer 2012, s. 23).

Detta kan bidra till att skapa nya kunskaper, och man får tänka djupare och vidare. Vi använder oss av en mängd teckensystem i vår kommunikation med varandra, menar Elm Fristorp & Lindstrand (s 40). Jag tänker att eftersom vi tar in kunskap och lär oss på olika sätt är det oerhört viktigt att i förskolan använda sig av multimodalitet och låta barnen använda de teckensystem som passar just det barnet. Som pedagog behöver vi vara uppmärksamma på detta och inte utgå från att ett sätt passar alla.

Elm Fristorp & Lindstrand påpekar att det talade och skrivna språket fortfarande har hög status i samhället, men det är inte att betrakta som det enda sättet att kommunicera på. Vi kan använda såväl talspråk, skriftspråk, bildspråk och dansens, rörelsens och musikens språk, som ljud, gestik och ansiktsuttryck (s 42)

Det är lätt att anta att informationsteknik har spelat stor roll i den här utvecklingen och att det får konsekvenser för pedagogers sätt att se på lärande och kunskap. Med nya digital verktyg ges barn chans att arbeta med kommunikation på en mängd olika sätt som tidigare inte har varit lika enkelt i förskolan. Nu kan vi låta barnen ta hur många bilder som helst utan att vara oroliga att filmrullen ska ta slut eller att framkallningen är för dyr. Vi kan ta hundra bilder och spara en. Nu kan vi låta barnen filma för att få syn på barns perspektiv. I gruppen kan vi reflektera tillsammans om det vi sett och upplevt och vi kan jobba vidare med hjälp av andra teckensystem. Barnen kan spela in sina egna sånger, de kan göra e-böcker om något som intresserar och fängslar, de kan återberätta en saga eller lösa konflikter med hjälp av appen Puppet Pals. Digital teknik ger oss nya möjligheter att fördjupa oss i och synliggöra barns läroprocesser.

Jag fastnade för det Maria Olsson sa på sin föreläsning Design för lärande att multimodalitet handlar om demokrati. Maria sa att Ipaden är ett multimodalt verktyg och att barnen ska få uttrycka sig med stöd av digital teknik. Maria menar att om lärandet till stora delar handlar om kommunikation och hela samhället är kommunikativt kan man ställa sig frågan hur jag som förskollärare ska ställa mig till samhället, därför att risken finns att förskolan blir en instängd miljö. Det handlar om att ge barnen möjlighet att använda de resurser som behövs för att kommunicera i dagens samhälle. Det blir då enligt Maria en fråga om demokrati; att varje barn har rätt att göra sig hörda och sedda i detta samhälle, för att bli sedda som demokratiska samhällsmedborgare. Med detta i åtanke kan det inte var en fråga om vi ska använda digital teknik i förskolan utan snarare hur?

Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. (Lpfö 1998 rev 2010, s. 4)

Hur kan barnet skapa mening i representation och kommunikationen med hjälp av digitala verktyg? Utgå från grupparbetet och ställ detta i barnens perspektiv.

Jag minns en föreläsning som Johanna Gagner (2013) höll på Reggio Emilia-institutets konferens Digital teknik i förskolan. Johanna var så tydlig med vikten av att lärare utgår från det som intresserar barnen och att det är via det som barnen skapar mening och därmed kunskap. Hon gav oss ett tips som var att fråga barnen vad de har i fickorna, eftersom det ofta är just det som de bär med sig som intresserar dem, t ex Pokémonkort, Gogos, Beyblades eller kanske en fin sten från en särskild strand. Detta kan bli material att använda oss av i undervisningen. Låt barnen berätta om sina intressen, skapa egna representationer. Använd digital teknik till att dokumentera arbetet men också som en kanal för att nå ut med sitt berättande.

Jag har mött pedagoger som tycker att förskolan ska vara fri från digital teknik eftersom det är något barnen har gott om hemma. Inte sällan refererar de till att det kan uppstå knepiga situationer kring datorn eller datorplattan, som leder till konflikt och bråk. Istället önskar jag att vi kunde ställa oss frågan; hur kan vi utgå från den drivkraft och motivation som finns i varje människa? Med det som utgångsläge tror jag att vi har större chans att utveckla förskolans verksamhet ihop med barnen som visats där.

När jag diskuterade begreppet representationer med en av mina kurskamrater liknade hon representationer med fotavtryck. För mig blev det en begriplig och tydlig bild, men jag tänker också att det är just barnets bild eller fotavtryck vi får ta del av, men som blir objekt för vuxnas tolkning. För att knyta an till Gagners tankar om att använda det barnen har i fickorna, så handlar det om att barnen ska ges möjlighet att använda digital teknik för att skapa fotavtryck. Genom att jobba med berättande i olika former, t ex med hjälp av film ges barnen chans att uttrycka sig multimodalt.

När barnen själva får filma och vi tittar på det tillsammans så får vi syn på barnets representationer, dvs barnets bild av någonting. Ett exempel är en tvåårig flicka som jag mötte på en förskola. Hon hade datorplattan på gården och filmade. Hon filmade kamraterna från sitt perspektiv och frågade varje gång ”Får jag filma dig?”.

Elm Fristorp & Lindstrand (2014, s. 45) menar att kommunikation och representation, i det designorienterade perspektivet, betraktas som sociala processer av teckenskapande. Därmed riktar det fokus mot hur människor kommunicerar och skapar mening med hjälp av olika socialt och kulturellt formade semiotiska resurser för representation eller teckensystem. I vårt projekt använde vi grafiska tecken och andra symboler som barnen fick tolka och använda sig av. De fick gestalta våra grafiska kommandon med kroppen i dans. De fick flytta spelpjäserna efter samma kommandon, och med programmeringsappar som Scratch jr och Lightbot jr. För mig känns det viktigt att det analoga får möta det digitala och att man medvetet använder sig av olika uttryck. Med digital teknik får vi möjlighet att göra saker som varit allt för dyrt, tidskrävande eller svårt tidigare.

Hur vill jag som förskollärare arbeta med digitala verktyg i förskolan?

I mitt arbete som förskollärare vill jag att digitala verktyg ska vara en naturlig del av verksamheten, att verktygen ska finnas tillgängliga för barnen. Jag vill att språk, kommunikation och uttryck ska vara ledord i det arbetet då det är så jag tycker att digital teknik används bäst i förskolan. Med det menar jag att barnen i första hand ska få vara producenter och använda tekniken för kreativa, skapande processer där de får ge uttryck för sina erfarenheter, tankar och idéer. Under en föreläsning med Ulla-Karin Lundgren berättade hon om hur de på en förskola i Piteå hade låtit ett barn i taget ha en digitalkamera och ta så många bilder det ville. Sedan fick barnet välja ut en bild och berätta om den. Denna bild ställdes sedan ut för allmänheten att se. Det är ett sätt att ta vara på barns perspektiv, anser jag. Vi kan säga att vi har ett barnperspektiv, men hur kan vi vara säkra på det om vi inte har observerat och dokumenterat barns perspektiv?

Det kan beskrivas som att företeelser och ting i förskolan får sin betydelse genom språket, genom hur barn och personal talar om den samt hur de fungerar och används. Leksaker, skapande material och annat material på förskolan kan därför både förstås och användas på väldigt olika sätt i olika förskolor. Det är personalens sätt att tala om och språkligt beskriva den pedagogiska verksamheten och de material som används där som avgör hur verksamheten kommer att gestalta sig för barnen (Palmer 2012 s 22)

Pedagogernas förhållningssätt till digital teknik spelar roll för vilken tillgång barnen får till tekniken. Precis som det beskrivs i citatet ovan kring leksaker och skapande material gäller det teknisk utrustning och appar. Jag tror det är viktigt att se appar som ett (skapande) material, som köps in med samma omsorg och eftertanke som annat material.

Under det gångna året har jag funderat mycket kring hur digital teknik kan bli en del av förskolans miljöer och på vilka sätt den kan integreras med annat material. Detta är ett område som jag vill jobba vidare med, tillsammans med andra.

Källförteckning

Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012) Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts

Gagner, Johanna; IT- och Skolutvecklingsansvarig, YBC. 2013. Vad kan en förskola vara?, föreläsning 2013-04-15

Lundgren, Ulla-Karin; IT/mediepedagog CMiT Piteå. 2014. Digitala verktyg i förskolan – kreativt, skapande & läroplansinriktat, föreläsning 2014-10-04

Olsson, Maria; universitetadjunkt vid institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet. 2014. Design för lärande, föreläsning 2014-09-12

Palmer, A och Sverige. Skolverket. (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan : pedagogisk dokumentation, Stockholm: Skolverket : Fritze

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s