image2 3Under den gångna terminen har jag pluggat en hel del. Bland annat har jag läst 15 hp på Linnéuniversitetet i kursen Digitala verktyg i förskolan. Den gick både som distans och campus-version och jag läste på distans.

Genom kursen har vi fått ta del av många intressanta föreläsningar. Bl a Design för lärande med Maria Olsson, Tessan Åkerbloms föreläsning om förmågorna: the big five och Ulla-Karin Lundgren om mediepedagogik i föreläsningen Digitala verktyg i förskolan- kreativt, skapande & läroplansinriktat.

Andra föreläsningar vi tog del av handlade om pedagogisk dokumentation, programmering, Att skriva sig till läsning, ljud, juridik, specialpedagogik, interaktiva tavlor och spel mm, allt knutet till IKT och digitala verktyg.

Under utbildningen har vi använt oss av digitala verktyg kopplat till uppgifterna. Vi har jobbat med bild (snapguide och animerad film), ljud (hokusai audio editor och Garageband) och geocaching och mycket annat. Tempot har bitvis varit högt, och det har varit roliga uppgifter, även om många av dom varit svåra att göra i grupp på distans.

Den bok bland kurslitteraturen som jag fastnade mest för är Design för lärande i förskolan av Annika Fristorp Elm & Fredrik Lindstrand (2012). Den är inte helt lätt att ta till sig, tycker jag, men den är intressant och värd att jobba med. Jag läste delar av den flera gånger och vi har diskuterat boken och begrepp ur den en hel del i min basgrupp. Nu i januari ska jag gå på en föreläsning med Annika, vilket jag ser fram emot mycket. Hoppas på att få ännu bättre grepp om boken då.

Begreppet design för lärande
Elm Fristorp & Lindstrand (2012, s.61) beskriver begreppet design för lärande som ett utformande av förskolan som ett sammanhang för lärande, utifrån dess målsättningar för verksamheten. De menar att förskolans rumsliga disposition och möblering speglar institutionens förståelse kring sin verksamhet och dess deltagare. Detta stämmer väl överens med min egna erfarenhet där jag tycker mig se att pedagoger har en stark känsla för uppdraget och för viken barnsyn som råder, trots att den kanske inte alltid stämmer överens med läroplanen eller dagens samhälle som våra barn växer upp i. Men det är den känslan som ligger till grund för hur förskolans miljöer och innehåll utformas.

Min syn på saken är att dessa miljöer och aktiviter inte alltid är designade för lärande, utan snarare designade för omsorg. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Palmer (2012, s.67) sammanfattar ett exempel som beskriver hur barn arbetar med lera på ett ljusbord under flera tillfällen. Barnen använde dokumentationen och delade den med varandra, syskon och föräldrar. Detta är ett exempel på att kunskap uppstår, i mötet med andra människor, miljöer och material. Dessa möten består av mängder med tecken och barnen har fått skapa i olika material och fördjupat sina kunskaper genom att pröva dom i olika sammanhang.

Under ganska lång tid nu har jag intresserat mig för hur digitala verktyg kan bli en del av förskolans miljöer. Det är spännande att tänka kring, eller hur?

/Sarah

Referenser

Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012) Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts

Palmer, A och Sverige. Skolverket. (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan : pedagogisk dokumentation, Stockholm: Skolverket : Fritzes